Virke

Hem
Tillbaka

Denna sida uppdaterades
2005-02-25

Valet av virke är mycket viktigt vid allt snickeri. Olika träslag har skilda egenskaper. Ett par brädor från samma träd har också olika egenskaper beroende på var de suttit i stocken.

Kärnvirke och splintved

Låt oss börja från början. När virkesträdet fällts ute i skogen har det nått en ålder av minst femtio år, troligen betydligt mer. Ju längre det fått växa desto bättre virke blir det. Många träd bildar ett mycket markerat kärnvirke och ju äldre de blir desto mer kärnvirke bildas.

Kärnvirket består av vedceller som slutat att växa. Dessa celler har lägre fuktighet än övriga delar av vedmassan och har en högre densitet genom sin kompakthet. Motsatsen till kärnvirke är splintved. Splintveden är lös och inte så motståndskraftig mot insektsangrepp och röta.

Vi skall ha klart för oss att trä ingår i det ekologiska kretsloppet och utan målning och impregnering bryts virket ner totalt. Även kärnvirket bryts ner men inte lika snabbt. Ett exempel på detta är svartek eller sjödränkt ek. Detta virke är kärnveden av en vanlig ek. Kärnveden i ek innehåller garvsyra och den fungerar som impregnering och förhindrar nedbrytning av virket. Nu skall vi inte använda kärnek som virke i snickarglädjen för det är andra egenskaper såsom seghet och lätt vikt som vi vill ha av virket. Men nu vet vi lite om skillnaden mellan kärnvirke och splintved.

Sågning

När man fällt trädet i skogen kommer det så småningom fram till sågverket där det sågas till brädor och plank.

Vi börjar med en beskrivning av ramsågat virke. Sågbladen är fästade parallellt i en stor ram med inbördes avstånd efter gamla tummått varvid de bladen som är fästade i mitten har ett avstånd som ger grova plank och de övriga har avstånd för tjockleken av brädor. Ramsågens blad har i allmänhet mycket stora tänder (tre till fyra stycken per decimeter) som ger en mycket snabb avverkning men något sargad yta. Ramen rör sig upp och ner i halvmeterhöga slag och sågar upp hela stocken i plankor och brädor i okantat skick. Plankorna sågar man ut genom att klyva stocken i centrum något som är mycket viktigt då en stock alltid får radier sprickbildning mot centrum (se skiss) Därefter sågar man ut en plankor och brädor genom att kantsåga det uppsågade materialet.

Cirkelsågning är den vanligaste sågningen vid mindre sågverk. Sågklingan är då en stor tallrik med tänder som skär igenom stocken. Sågklingorna kan parallella monteras så att man får samma effekt som ramsågen d.v.s. får ut både plank och brädor samtidigt. De flesta mindre sågverken arbetar med en klinga och ändrar tjockleken på brädorna genom att flytta ett anhåll (mothåll på andra sidan brädan). En cirkelsågad bräda får en mera finsågad snittyta

En annan typ av sågning som inte är så vanlig är kvartersågning. Då sågas stocken i fyra delar därefter skärs det ut brädor ur varje fjärdedel. Denna sågning är vanlig för att få ut slöjdvirke. Fördelen med denna sågning är att sågningen skär årsringarna vinkelrätt. Matematiskt skulle man kunna säga att en kvartersågad bräda är en radie på stocken under det att en ramsågad bräda är en korda.

En kvartersågningsvariant är att samtliga brädor skärs ut radiellt i en komplicerad sågteknik

Vilka egenskaper har då de olika brädorna. Kvartersågningens bräda håller sig förvånadsvärd rak under det att ramsågningens bräda slår sig d.v.s. den buktar sig utåt från centrum beroende på att stamfuktigheten är störst vid bark och minst vid kärna (se skiss) Det är svårt att få tag i kvartersågat virke. Men när du väljer bland det andra virket gå efter följande regler:

  1. Se först på ändträet och årsringarna

  2. Välj virke som sågats nära centrum

  3. Välj virke som är tätvuxet

  4. Välj så rakt och kvistrent virke som möjligt

Träslag

Vilket träslag skall man välja?

Du skall ha ett barrvirke! Vad har du då att välja på när du kommer till trävaruaffären. Svaret är enkelt; fura eller gran. Bland dessa två väljer du gran.

Varför barrvirke?

Lövträ med undantag av ask och ek har sämre motståndskraft mot röta. Ask och ek är flera gånger dyrare än barrträ och är mer sprickbenäget och dessutom mycket mer svårarbetat.

I valet mellan fura och gran så har furan kvistrenheten på sin sida men spricker lättare än granen. Granen är lätt och seg. Kvistren fura är ett mycket vackert och eftersökt virke och blir då ganska kostsamt och det är en onödig utgift när man skall måla över det vackra. Den egenskap som vi sätter främst är segheten ty den behövs vid utskärningar i längdträ.

Skulle någon ha möjlighet att såga eget virke av lärkträd så använd det. Lärkträd har både granens och furans eftersökta egenskaper och har dessutom en mycket god resistens mot röta.

Hyvlat och finsågat

Skall du ha hyvlat virke eller räcker det med finsågat?

Detta är en smaksak men ett litet tips är att du ser på kringliggande snickerier på huset. Om dessa är finsågade bör du ha en finsågad yta även på din snickarglädje. Det kan se lite avvikande ut om du har en hyvlad snickarglädje på en finsågad vindskiva.

Plywood och fanervirke

Kan du då inte använda vattenfast krysslimmat fanervirke (t.ex. Båtplywood)?

Visst kan du det! I vissa mindre arbeten såsom dekorkonsoller är det klara fördelar med detta “virke”. Det slår sig inte och spricker inte men det kräver ett gediget underarbete innan målning. Detta för att inte se färglöst ut i “änd- och sid-trä”.

Tryckimpregnerat virke

Varför använder vi då inte tryckimpregnerat virke?

Svaret på den frågan är att furans kärnvirke och granvirke är svåra att tryckimpregnera. Det innebär att det tryckimpregnerade virke vi har i handeln till största delen består av splintved av fura något som vi inte hade valt till snickarglädjen.

Virkesförvaring

Till slut lite om virkesförvaring. Virket som du köpt och fått hem måste förvaras på något sätt. Be att få med lite ströläkt för förvaringen. I de allra flesta fall får du det utan extrakostnad. Ströläkten använder du för att virket skall få en möjlighet att torka från alla håll. Virke som bara ligger staplat utan läkt får mycket lätt angrepp av svampar och bakterier och får röta som försvårar impregnering och målning och som på längre sikt skulle förstöra virket.

Gör på följande sätt när du lagrar virket hemma:

  1. Välj en plan plats och lägg ut några betongstenar eller ett par gamla lastpallar eller något liknande så att virket kommer en bit från marken.

  2. Lägg sedan två eller tre bräder sida vid sida och placera ut några ströläkter ovanpå bräderna. Tänk på att du skall placera ströläkten rakt ovanför läkten i tidigare lager så slipper du få böjda brädor.

  3. Lägg därefter ett nytt lager med bräder och ett nytt lager ströläkt.

Har du möjlighet att göra denna förvaring under tak i ett uthus är det en fördel eller täck virket med presenning om det ligger ute. Undvik att lägga virket inne i ett varmt torrt hus. Virke som kommer ut efter en sådan torkperiod vrider sig mycket lätt och “växer” när det återfår fuktigheten. Huvudregeln är att virke som skall nyttjas ute torkas ute och innevirke torkas inne.